Hur ska vi lösa den akuta förarbristen? Är tekniska innovationer lösningen? Eller är det en ny syn på föraryrket som ska se till att smarta transporter rullar på våra vägar i framtiden? Vem är framtidens lastbilschaufför och vilka kompetenser efterfrågas?
Tekniska lösningar som underlättar våra vardagsliv och arbetsdagar är något vi idag ser som självklara. Inom transportbranschen har vi den senaste tiden sett innovationer som underlättar planering och effektivisering det dagliga arbetet. Även smarta lösningar som bidrar till en säkrare och lättare miljö för föraren och dess medtrafikanter. Men trots all utveckling inom branschen kvarstår utmaningen att tillgodose det ökade transportbehovet. Något som ej kan lösas utan kompetenta förare som kör de tekniskt utvecklade fordonen på våra vägar. Så jag undrar hur kan tekniken och synen på föraryrket påverka och främja en tillväxt bland yrkeschaufförer?
När jag pratat med Micaela Roslund, Projektledare på TYA, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd, tror hon på att bland annat tack vare den nya tekniken så kommer vi kunna transportera större mängder gods på ett smartare och mer effektivt sätt än idag. Samtidigt som att lagstiftningen för att tillåta större och tyngre fordon mellan våra städer är något som måste till för att täcka upp det ökade transportbehovet man förutspår. Tillsammans med att vi tack vare teknik och lagstiftning kommer kunna tillgodo se det ökade transportbehovet återstår att lösa utmaningen med att rekrytera förare. Micaela ser positivt på denna utmaning då hon menar att det finns flera vägar som kan förse åkerierna med arbetskraft i framtiden. Dels är det gymnasieskolorna som idag står för största andelen med cirka 1 300 godkända elever per år. Därefter kommer bland annat vuxenutbildningen där regeringen nu satsar mer pengar och nästan fördubblat antalet platser till ca 800 stycken för att råda bot på förarbristen.
Tillgängligt tack vare teknik och utbildning
Till viss del så kan tekniska lösningar överbrygga upplevda hinder och på så vis kan yrket bli tillgängligt för fler. Det finns idag fina exempel på hur människor med olika funktionsvariationer med hjälp av exempelvis MFC kan utföra sitt yrke som lastbilschaufför minst lika bra som någon annan chaufför. Så på så vis kan tekniken vara en del av lösningen på förarbristen.
Tekniken är också en faktor för hur väl förberedda eleverna på fordons- och transportutbildningarna är när det är dags att ta plats på arbetsmarknaden. Sandra Pettersson, Transportlärare och förarprövare vid Vreta Utbildningscentrum och utsedd till Årets Yrkeslärare 2019, framhåller hur viktigt det är för utbildningarna att vara lyhörda gentemot branschen för en så smidig övergång från skola till arbetsliv som möjligt. Ett exempel på detta är att det är många av skolorna som idag leasar sina fordon för att ge eleverna bästa möjliga förutsättningar att få utbildning på och i de aktuella tekniska lösningar och system som används i branschen. Att vara väl förberedd är av stor vikt för eleverna när de ska ut på sin APL, arbetsplatsförlagt lärande. Micaela Roslund från TYA menar att APL:n är den del av utbildningen som är helt avgörande om en elev etablerar sig i transportyrket eller ej.
Sociala och kvalitetsfokuserade chaufförer
Utöver att eleverna idag utbildas på mer tekniskt avancerade fordon så framhåller Micaela att det på dagens arbetsmarknad skett ett skifte för vilka kompetenser som blir viktigare inom branschen. ” Transporter är i första hand ett socialt yrke. Där kunden står i fokus med träffsäkra leveranser. Förr så ville många definiera yrket som ett tekniskt yrke men när vi frågar åkeriägare och HR- personal så framgår det tydligt att yrket är i nämnd ordning, social kompetens, kvalitetsfokuserat samarbetsförmågor och yrkesskicklig är de som nämns främst.”
När jag pratade med Sandra om vad man lägger tyngdpunkten på i dagens utbildning så svarade hon: ”Tyngdpunkten vilar på väldigt många olika stöttepelare, det handlar om att få framtidens yrkesförare att ta eget ansvar och kunna jobba både självständigt och i grupp med att lösa de utmaningar som de ställs inför. Vi fokuserar mycket på de yrkesrelaterade kunskaperna som är kopplade till trafiksäkerhet, kör- och vilotidsregler, färdskrivarhantering, lastvikter och lastsäkring och såklart med fokus på hållbara transporter och effektiv, sparsam körning.”
Enligt Skolledarenkäten utförd av TYA kan vi se ett skifte i att det för varje år blir fler och fler kvinnor som söker sig till föraryrket. Sandra menar att detta dels kommer innebära en mer jämställd bransch och ge en bredare rekryteringsbas. Micaela är också övertygad om att detta kommer förändra åkeribranschen på sikt vilket är positivt, då fler kan tänka sig en karriär som yrkeschaufför. ”De flesta åkerier som jag har varit i kontakt med tycker det är kul och vill gärna anställa tjejer med motivering att de kör mjukare, sparar mer bränsle och det går sönder mindre. Nu gäller det också att skolorna kommer i kapp och anställer fler kvinnliga lärare som förebilder till eleverna. ”
Vad är det som krävs?
Så vad är det som kommer råda bot på förarbristen? Är det tekniska innovationer eller en ny syn på vem som kan vara en kompetent yrkeschaufför? Vem är framtidens lastbilschaufför och vilka kompetenser efterfrågas? Om man ska tro branschorganet TYA, så är det en kombination av teknik, lagstiftning och människor som kommer bidra till att lösa den akuta förarbristen.
När du som åkeriägare rekryterat framtidens chaufförer till ditt åkeri är rådet att skapa en så bra arbetsmiljö som möjligt för att få duktiga medarbetare att stanna kvar.” Duktig arbetskraft måste man alltid vara rädd om” säger Micaela Roslund.
En del av utbildningen för att bli yrkeschaufför är att lära sig är hur man gör en optimal tillkoppling.
Här nedan kan du ladda ner vår guide för hur man på bästa sätt kopplar på ett släp om du vill fräscha upp dina kunskaper.
