Finland är High Capacity Transports väl utvecklat och en av aktörerna i branschen är BPW Kraatz. Varför har just Finland kommit så långt? Det är en av sakerna Henrik Danielsson från Kraatz berättar om.
BPW Kraatz Oy verksamhet startades 1922 av Henry Kraatz. Redan 1938 kom den nuvarande ägarens, tyska axeltillverkaren BPW’s produktsortiment med i bilden. En av företagets viktigaste samarbetsavtal slöts 1992 med VBG och har fortsatt framgångsrikt sedan dess. De har idag en stark vision att vara den viktigaste och mest förtroendegivande samarbetspartnern för aktörerna inom transportindustrin i Finland.
Anskaffningen av transportutrustning är en långsiktig investering. Produktivitet och lönsamhet ska noga övervägas. Samtidigt måste man även beakta vad framtiden för med sig och hur lagstiftningen både i Finland och på EU-nivå kan förändras. Miljökonsekvenserna, säkerheten, transporternas kvalitet och lönsamhet är faktorer som påverkar valet. BPW Kraatz Oy erbjuder ett omfattande system- och komponentutbud som låter fordonsplaneraren tillverka en fordonskombination som passar perfekt för användningsändamålet. Och när transportutrustningen väl har införskaffats bör den förstås användas effektivt. Med hjälp av ett system för förvaltning av utrustningen är det lätt att säkerställa att transporten är säker, av hög kvalitet och lönsam. Kraatz strävar efter att i all verksamhet beakta framtidens krav och kostnadseffektivitet hos kundens transportutrustning under hela dess drifttid. Därför erbjuds endast välövervägda lösningar som baserar sig på expertis och lång erfarenhet. Den kunniga organisationen finns tillgänglig som stöd under hela produktens och tjänstens livstid: teknisk konsultation, skräddarsydda lösningar, omfattande eftermarknadstjänster och ett kundnära stöd finns ifall det uppstår problem. Dessutom erbjuds branschens bästa garanti för alla nyckelprodukter. Detta vittnar inte bara om tillit till produkterna, utan även om ett tydligt engagemang för en långsiktig verksamhet.
”Jag vill påstå att, med dagens riktlinjer både när det gäller dimensioneringen av fordonen och de max tillåtna fordonsmassor, är vi ett läge där de flesta lösningarna är redan nu beprövade och kan anses som alldagliga i trafik. Nästa steg lär väl bli, att ytterligare gå upp i max tillåtna massor, ifall väginfrastrukturen tillåter detta.”
”Diskussionen om att gå upp i vikt och i längd på tunga transportfordon har genom den finska historikens gång varit en normal utvecklingsprocess. Modulfordonen på en max längd av 25,25 m och en max tillåten massa av 60 ton introducerades under 90-talet. Då fanns det heller inte några klara spelregler för hur man skulle dimensionera till exempel dragutrustningen för dåtida fordonskombinationer. Aktörerna inom branschen arbetade fram lösningar som påvisligen fungerade även i praktiken. Vissa beslut gjordes på basis av praktiska körtest, där man simulerade de olika tekniska lösningarnas påverkan. På det sättet kom vi i Finland fram till, att en Dolly skall ha en styv dragstång, inte en ledad version som till exempel används i Australien.
2013 gjordes ett vågat beslut, att med en gång gå upp i den max tillåtna fordonskombinationsmassan, från 60 ton till 76 ton. Beslutet var gjort, och ännu en gång fick branschen arbeta fram fungerande lösningar i praktiken. Det var en väldigt turbulent tidsperiod där alla aktörer fick söka fram en praktisk linjedragning, hur man skall gå till väga – också med tanke på att trafiksäkerheten inte skulle försämras. Vi gjorde ett omfattande arbete med att säkerställa dragutrustningens tekniska krav och tillsammans med VBG ta fram ett system med motsvarande prestanda. Tack vara den finska utvecklingen har VBG idag kompletta tekniska lösningar tillhanda som matchar de flest krav som finns att hitta inom HCT-trenden.”
”Detta är helt enkelt den finska mentaliteten, SISU som kommer fram i praktiken – skall något göras så gör vi det.”
”Den drivande kraften låg då, och säkert fortfarande, inom den finska industrin som behöver kostnadseffektiva transportlösningar för att vara globalt konkurrenskraftiga. Förstås har miljöpåverkan en stor betydelse idag, och HCT-tänket minskar i praktiken antalet fordon som genererar utsläpp. Man transporterar helt enkelt mera gods med en och samma fordonskombination, oberoende om vi talar volym eller massa. Från min vy, har processen varit väldigt kort, tidsmässigt. Detta är helt enkelt den finska mentaliteten, SISU som kommer fram i praktiken – skall något göras så gör vi det."
”Både lite och mycket på samma gång. Dels fick vi gå genom hela vårt produkt- och serviceurval, för att säkerställa att vi har de rätta lösningar tillgängliga, axlar, dragutrustning, kylaggregat m.m. Dels är detta något vi hela tiden har gjort genom historiken, vilket gör att vi har en diger erfarenhet inom vår sakkunniga organisation.”
”Fordonstillverkarna var säkert tvungna att lägga ner en hel del tid på att designa olika möjliga och mindre möjliga lösningar för sina slutkunder. Vi kan nog inte undervärdera denna arbetsmängd som även vi fick ta del av i form av konsulteringsarbete. När riktlinjerna var givna, ville alla aktörer optimera enligt sina egna behov med tanke på deras existerande fordonsflotta.
För slutkunderna, transportörerna hade förändringen en väldig finansiell påverkan. Det har en ekonomisk betydelse ifall man skall investera i en lastbil med 4 eller 5 axlar istället för de normala 3. Samtidigt kom det högre krav på motoreffekten, drivlinan och övrig utrustning så som friktionssystem, Onspot. Så här i efterhand, måste jag ge våra slutkunder ära och beröm, för modet de har visat i att gå framåt med HCT, utan att ha vetat säkert vad det ekonomiska utslaget kommer att bli för deras del.”
”Den är nog en mix av många olika faktorer, men kulturen och mentalitet har säkert en stor betydelse. Vi var tvungna i Finland att efter andra världskriget snabbt återbygga vårt samhälle och industrin, för att säkerställa vår framtid. Samma anda ser man än idag.”
”Jag kan endast spekulera om en ytterligare uppgång i max tillåtna fordonskombinationsmassor, eftersom dagens max tillåtna längd på 34,5m räcker bra till i många fall. Vi har sedan 2013 projektvis, med undantagstillstånd testat specialfordonskombinationer med över 100 tons totalmassa. Vi behöver kanske inte tala om generella lösningar, men kanske specifika behov på en max tillåten massa runt 90 ton.”
”Utmaningarna så som jag ser det, är kanske mera i linje med var vi hittar framtidens resurser, både då det gäller chaufförer och annan personal för andra nyckelpositioner inom vår bransch, allt från fordonsdesigners till reservdelsförsäljare? Det är en sak att köra en normal 6-axlad semitrailer kombination med en massa på 44 ton, jämfört med en fordonskombination över 30m och en massa på 76 ton. Samtidigt är dessa HCT-fordon väldigt omfattande investeringar, vilket betyder att man är tvungen att uppnå en hög UPTIME - alltså att man undviker onödiga stilleståndstider på grund av service eller oväntade reparationsåtgärder. Jag tror att vi har en hel del att fortsätta utveckla, gällande digitalisering och automatisering, vilket gör vår framtid fortsatt spännande."
”Risker finns det alltid och har alltid funnits. Personligen anser jag att det är väldigt viktigt att vi försöker hålla en hög kunskapsnivå inom branschen, för att undvika onödiga bakslag för HCT-utvecklingen generellt. När vi som aktörer uppskattar vårt eget arbete och är stolta över det vi gör uppkommer automatiskt en vilja att göra saker och ting rätt. Utan uppskattning och skolning finns det risk för felbedömningar, på många olika nivåer.
Vi har nyligen startat vår utbildningsverksamhet, Kraatz Academy, i helt nya lokaler. Där ger vi en teoretisk och praktisk träning för både fordonstillverkare, mekaniker, chaufförer och andra intressenter inom eller runtom industrin. Kunskap ingår i vår strategi och är nyckeln till fortsatt framgång och vill dela med oss av den.”
|
|